En möjlig början

Dagen kom och den gick. Det började med tidig morgonföreläsning, ordsammansättningar och en gruppindelning till en uppgift vi ska göra. Följt av en titt på uppsatsen inför imorgon och sen började resandet. Det känns som att jag rest hela dagen, och när jag tittade på kartan så förstod jag varför det tog sån tid att ta sig dit. Tåget från Alvesta var försenat (surprise surprise!) men kom ikapp så tåget var helt enligt tidtabell.

Var riktigt nervös när jag kom till kommunen och blev intervjuad av fyra personer med olika frågor. Informatören som en liten hjälpreda som försökte få mig att trycka på vissa saker, han som har rollen jag söker, projektledare och en från personalavdelningen.
Jag förberedde mig för intervjun, tänkte på vilka frågor som kan komma men det är inte möjligt att veta allt de kommer fråga. Det var ett par pinsamma gånger jag fick blackout och inte visste vad jag skulle svara. Okej att vara medveten om hur man är men jag är inte medveten om varenda liten detalj om mig själv vilket gör det svårt att svara på vissa frågor.

Känslan var att de gillade vissa saker jag sa medan de blev osäkra på andra och det är såklart omöjligt att avgöra om jag får jobbet. Däremot fick jag en bättre bild av var arbetet mer exakt går ut på vilket gjorde att det kändes ännu mer lockande. Kanske inte Drömjobbet men ändå ett jobb jag tror kan vara utvecklande. Nu har de två veckor på sig och mitt liv ligger verkligen i deras händer. Om jag får jobbet förändras allt på nytt.