“Oj, jag har hår under armarna, jag kan inte längre dansa eller vara mig själv…”

Det var en gång för länge sedan ett internationellt skönhetsföretag som många andra. Det gick hyfsat för företaget, de sålde bra men det lilla extra saknades. Företaget, Dove, insåg att det inte räckte som det var utan att de var tvungen att positionera sig på något sätt. De bestämde sig för att försöka komma på något nytt, någonting som gjorde att de inte verkade likadana som deras konkurrenter. Det de skulle komma på måste vara helt unikt och något helt nytt i skönhetsfabriken.

Svaret de kom fram till var ”naturlig skönhet”.

De började använda sig av så kallade vanliga modeller – modeller som såg ut som vem som helst, plussizemodeller, rynkiga modeller, modeller med allt annat än ”perfekta” kroppar. Affischtavlor, reklamfilmer och utskick gjordes där betraktarna fick bestämma vad deras skönhet var. Var kvinnan vissen eller vacker? Var kvinnan fet eller fin? De ifrågasatte de rådande normerna för utseende och hur lätt det är att få fram ouppnåeliga ideal. Forum uppfördes där idealen diskuterades och man ville komma åt de unga flickor som växer upp i normerna.Världen chockades inte, världen visste redan allt detta men fick det nu bekräftat genom en reklamkampanj för ett skönhetsföretag.

Företaget fortsatte att rida på vågen kring sin reklam om idealen, för att förhoppningsvis sälja mer produkter. Vilket i sig är en paradox – du är fin precis som du är men du blir ännu finare om du köper våra produkter. Sen en dag för inte så länge sedan började de sända en kampanj i Sverige som gick på tv. Varav en kvinna i tjugoårsåldern blev arg och kände sig tvungen att skriva ett inlägg.

Det är tydligt för mig att Dove, hur mycket än de försökt inpränta det, aldrig har gillat naturlig skönhet. De vill i själva verket bara framföra det de anser är naturlig skönhet – alltså naturligt som i att de flesta gör det. Det gäller en svensk reklam där en ung kvinna berättar om en deodorant hon använder som hjälper stubb under armarna att bli mjukare. Hon förklarar att hon är så glad nu för ÄNTLIGEN kan hon dansa utan att behöva tänka på annat, så självsäker blir hon av deodoranten. Fast det är klart att kvinnorna ska ha hjälp om det är så att större delen av dem inte vågar ha roligt eller röra på sig på grund av hår. Detta är egentligen det största problemet – om kvinnor inte kan vara stolta över sig själva när de har hår under armarna, då har vi inte kommit lika långt i vår utveckling som jag hade trott.

Detta är alltså deras ideal – riktiga kvinnor rakar sig under armarna, samtidigt som de gastar om naturlig skönhet hit och dit. Det konstiga är att hår egentligen är det naturliga. Vi får alla hår under någon del av vår uppväxt. Det är en naturlig del av puberteten och ett av de naturligt bevis på att vi är vuxna kvinnor. Det finns där av en anledning, det är knappast en slump att vi fick hår under armarna och inte under fotsulorna. Om hårlöshet som på små bebisflickor vore det naturliga – ja, då skulle vi se ut så under resten av våra liv. Hår är bland det naturligaste som finns men inte enligt Dove. ”Tillbaka i fållan med er, ni måste vara naturliga och hårlösa.”

Det är få gånger jag har köpt produkter av Dove – men detta gör inte direkt att jag blir mer sugen på att köpa produkter från varumärket. Om ett företag säger sig stå för naturlig skönhet och att alla sorters utseende är vackra så måste de hålla det hela vägen. Många är de skönhetsföretag som satsar på onaturlig skönhet – men de är åtminstone öppna med det. Hellre det än ett företag som säger sig vara något annat än de andra – men i slutändan är precis samma. Fuck you, Dove.

3 reaktioner på ”“Oj, jag har hår under armarna, jag kan inte längre dansa eller vara mig själv…”

  1. Mårten skriver:

    Här kommer en biologilektion 🙂

    Människan är en levande varelse, vi finns för att våra föräldrar har fortplantat sig och för att de lyckats där andra har misslyckats. Lösningen på denna faunans ekvation är vår genetiska uppsättning. Om man inte tror att vi lever i en matrix-värld, är postmodernist eller något annat verklighetsfientligt så förstår man att det bara är våra gener som ger oss värderingar. Alla mänskliga värderingar kan härledas till något som gör att vi fortplantar oss bättre.

    Givetvis är vi inte så enkla, vi lever i en oerhörd komplex kultur osv, men det är fortfarande uppenbart att vi är våra geners kärl, oavsett vilka kulturella uttryck detta tar. Arter överlever bara med varians, och detta gäller allting. Därför tycker folk lite olika om utseende, men utseende ligger inte enbart i betraktarens ögon.

    Så, vi kan som kultur sluta bry oss så otroligt mycket om utseendet, tjejer kan lägga på sin idealfigur de där 10kg extra som vi killar tycker att ni ska ha (enligt någon undersökning) och vi kan undvika att förstärka ideal som är osunda för livet i övrigt, men vi kan inte undvika utseendemässiga ideal.

  2. Mårten skriver:

    Jag missade nog målet med några hundra meter med min kommentarn inser jag nu 😛

    Så Elizabeth, varför ska vi leva naturligt menar du? Våra biologiska rötter ger andra värderingar i en urban värld än i grottmiljö, vad är fel med det?

    Det är ju ganska onaturligt med bloggande menar jag 😉

  3. Elizabet skriver:

    Jag vet inte varför jag menar det, mest därför att jag tycker det och att jag tycker att reklamen i fråga är fruktansvärd och borde köras ned i en köttkvarn.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *