Hur säger man till ett företag att de behöver hjälp med sin grafiska design?

November 1st, 2010 § 1 comment § permalink

Igår hade jag mitt första samtal med en kvinna som ska agera min jobbcoach för ett tag framöver. Eftersom det var det första samtalet blev det mycket snack om vem jag är och vart jag vill komma med coachningen. Mitt mål är såklart att hitta ett jobb. Det känns i alla fall positivt, det är någonting som bryter av i vardagen och där jag kan få stöd i hur jag ska tänka kring jobbsökandet. Någon som ger mig deadlines och uppdrag som motiverar mig framåt.

Jag fick ett tips om ett företag som sökte en lokalvårdare men efter att ha surfat in på deras hemsida insåg jag att de behövde hjälp med annat. I mina ögon skulle de behöva en ny grafisk profil, en ny och mer lättuppdaterat hemsida och framförallt någon som arbetar med dessa frågor. Jag vet i och för sig inte om de har någon i nuläget men hemsidan sade mig att de behövde hjälp. Efter att jag googlade deras företag fick jag också upp information som fanns på olika hemsidor eller forum. Där kommenterade man och gav mycket negativ kritik på företagets tjänster. Detta fick mig att fundera att de skulle behöva någon som hjälper dem att bevaka vad som skrivs om dem. De har tidigare använt sig av ett mycket udda sätt att marknadsföra sig, så jag vet att de är öppna för lite mer galna idéer. Den stora frågan är dock – hur säger man till ett företag att de behöver hjälp och att den hjälpen borde vara jag?

Nätverk och sociala medier – en ny början?

October 31st, 2010 § 0 comments § permalink

Någonting i ett samtal med min ena lillebror (som har utsett sig till min livscoach) insåg jag att saker måste förändras. Det är inte hållbart att tro att det hjälper att gör samma sak om och om igen (söka jobb på AMS-annonser) eftersom det hittills inte lett någonstans. Jag har nog vetat om det hela tiden men har inte velat inse det. Jag blev högst medveten när det var jobbsökarmässa på AMS i Norrköping. Det var människor överallt på den lilla ytan. Köer för att få lämna sitt CV, ungdomar, medelålders, äldre, alla var där. Jag har gått på cirka sju intervjuer – så jag vet att jag är inne på rätt spår men varje gång har beslutet varit nekande – för lite erfarenhet. Jag har erfarenhet men jag kommer aldrig upp i de tre åren man behöver ha. Det är därför jag frilansar, för att få erfarenhet – men just nu är inte egenföretagandet min dröm.

Det var det som var anledningen till att jag satte igång min jobbsökartävling. Konceptet finns sedan tidigare men jag tänkte att någonting kanske det leder till. Jag vet att det finns människor med kontakter inom det jag vill arbeta. Samtidigt består mitt nätverk till stora delar av unga människor i samma situation som jag – de är ivriga att få komma ut och arbeta med kommunikation. Med andra ord råder slagsmål och en del med kontakter kanske därför väljer att hålla dem för sig själv, vilket är helt förståeligt.

Jag har dock fått ett par tips som är värda att kolla upp, det gäller bara att ta mod till sig – jag som aldrig vänjer mig vid att ringa upp främlingar. Jag har träffat en ny bekant som säger sig ha kontakter att förmedla vilket låter hoppfullt. Dessutom har jag fått kontakt med en kvinna som utbildar sig till coach och skulle kunna tänka sig att hjälpa mig med ett par timmars coachning – gratis. Om man har F-skattesedel får man nämligen ingen hjälp av AMS, det räknas då som att man är självförsörjande. Sedan har jag även mängder av kreativa idéer för hur jag ska kunna visa vad jag kan, olika möjligheter att göra kreativa CV. Jag har redan börjat men har idéer där jag både tänker använda fotografi och min gamla hederliga teknik ordkollage.

Det känns i alla fall lite hoppfullare nu. Jag har gjort någonting annorlunda, jag har tänkt annorlunda, jag försöker. Imorgon är en ny månad, en ny vecka och jag har dessutom påbörjat en ny dagbok. Det känns alltid positivt, som att börja på en ny vit sida i livet som jag kan fylla med vad jag vill. Förhoppningsvis många sidor jag kan fylla med mitt nya framtida arbete.