Att bilda sig fasta punkter

January 17th, 2012 § 0 comments § permalink

Det blir alltmer sporadiskt mellan inläggen numera, men det är ju så – tiden är inte oändlig, det märker jag nu. Det tar också tid att vänja sig in vid nya rutiner och orka ta sig energi att göra saker som inte är arbete.

På mitt 7.30-16.00-jobb finns tiden – till att fundera, planera och lägga upp det praktiska. Jag ska under februari månad besöka cirka 12 olika småskaliga förnyelsebara energianläggningar. Vindkraft, solkraft, vattenkraft, bergvärme… Den anläggning som är längst bort ligger utanför Östersund och den närmaste ligger i Skellefteå. Det blir en hektisk månad när jag ska besöka alla anläggningarna, fotografera, intervjua och sedan skriva. Denna vecka och nästa blir det fokus på förberedelser, som exempelvis layouten. Tillsammans med andra mindre uppdrag min projektledare ger mig.

På fritiden handlar allt om att prioritera. Ibland har jag inte ens tid med mina måsten. Tänka på vad som är mest akut, vad har jag lovat, vad är viktigast för min framtid. Med jobb och pendling har jag varje kväll cirka fyra timmar att lägga på självvalda aktiviteter. 20 timmar totalt på vardagar.

Om jag vill träna – då innebär detta två timmar för att ta sig till och från träning samt själva träningen. Om jag gör detta tre gånger i veckan försvinner sex timmar, fyra på vardagar. Imorgon ska jag även börja i kör vilket innebär att två timmar i veckan försvinner. Totalt sex timmar. Samtidigt måste jag prioritera att söka jobb och en jobbansökan kan ta mellan en och ett par timmar beroende på, kanske två jobb sökta per vecka, vilket också blir 3-4 timmar, alltså tio timmar totalt. Lägg sedan till praktiska göromål i lägenheten – med allt vad det innebär att vara nyinflyttad. Jag har ett djur som kräver sin uppmärksamhet och jag har egna projekt – exempelvis min roman. Det mesta som inte är ett måste går på sparlåga.

Framtiden ser dock ljus ut. Jag har varit på en jobbintervju förra veckan som kändes bra och nästa vecka har jag två till – samtliga i Norrbotten/Västerbotten. Känner mig lyckligt lottad som verkar så intressant för arbetsgivarna – då har jag kanske gjort någonting rätt.

Mot nya utmaningar!

December 20th, 2011 § 0 comments § permalink

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag börjar mitt nya år med lite mer hopp än tidigare – jag har nämligen fått framtiden tryggad för ett par månader framöver. Så den 2:a januari får jag komma tillbaka (nästan) till min gamla arbetsplats – Norsjö kommun.

Det känns väldigt ironiskt och typiskt. Först händer ingenting under flera månader, sedan händer allting samtidgt. En dag för ungefär en månad sedan satt jag ensam i min lägenhet i Norsjö och flyttpackade. Under samma dag ringde de om en jobbintervju i Umeå och ett projekt på Norsjö kommun. Det blev ingenting av Umeå, men jag höll kvar i Norsjö tills jag visste hur det gick. Tänk om jag hade vetat det tidigare – då kanske jag inte alls hade behövt flytta.

Jag håller som bäst på med att flytta in i en lägenhet i Skellefteå tillsammans med min bästa vän. Alla mina ägodelar är där men nästan ingenting är uppackat. Den senaste tiden har vi ägnat åt att göra lägenheten beboelig – måla, flytta ut gamla möbler och försöka få vår egen prägel på den lägenhet som tillhörde en 94-åring. Därmed kommer jag de närmaste månaderna att bli en pendlare – jag har hittat ett gäng som dagligen åker mellan Skellefteå och Norsjö.

Uppdraget jag ska göra är att vara förstärkning för en kvinna som arbetar med energiprojekt. Jag har tackat ja till att under tre månader göra en större trycksak som jag ska göra nästan helt själv. Planera intervjuer, göra intervjuer, skriva texter, fotografera och layouta hela trycksaken för att bli färdigt till ett evenemang längre fram i vår. Mycket bilkörande blir det, när jag åker runt i Västerbottens- och Norrbottenskommuner för att dokumentera småskaliga energilösningar. Det ska bli kul att få ansvara för ett sånt projekt och verkligen göra allt. Samt att få lära mig mer om de energilösningar som kan vara lösningen på vårt kommande energiproblem. Såklart ska det bli jättekul att komma tillbaka till Norsjö och träffa mina gamla arbetskamrater.

Dock fortsätter jag kämpa med att hitta ett tillsvidarejobb. Sista tiden har det funnits en hel del kommunikationsjobb i norra Sverige – även småkommunerna börjar se behovet. Än så länge söker jag de jobb som finns. Sitter just nu och planerar en jobbsökarkampanj som ska hjälpa mig att möta intressanta människor – vilket ska leda till jobb. Det kommer att bli superkul, så missa inte det!

Hursomhelst vill jag önska er en mycket god och mysig jul med massor av god mat, vänner och familj!

Denna dag för ett år sedan.

November 5th, 2011 § 0 comments § permalink

Den här tiden förra året, den femte november, hade jag nyligen blivit uppringd av någon på Norsjö kommun som tyckte att jag skulle komma på jobbintervju hos dem. Som tyckte att jag skulle packa en väska och gå på intervju på tisdagen.

Jag gick på intervjun utan att känna att jag gjorde särskilt bra ifrån mig. Samma kväll som intervjun hade de ringt min ena referens och dagen efteråt ringde de min andra. Dagen efter intervjun mitt på dagen hade jag blivit med mitt första längre heltidsjobb. Åter i Norrköping packade jag och mamma ihop lägenheten på ett par dagar.  Drygt en vecka efter intervjun gjorde jag mitt inträde på kommunen.

Ingen hade nog en aning vad som väntade. Ytterligare en vecka senare var jag ensam på min post som informatör, något panikslagen. Men trots det lyckades jag med upptåget att bygga kommunens nya webbsidor (med hjälp såklart), bygga ut nätverket av webbredaktörer och införa ett större fokus på tillgänglighet. Bättre information till medborgarna och bättre information till medarbetarna. Och mina förändringar och förslag ledde till många andra viktiga förändringar. Det krävs inte mer än nio månader för att göra ett bestående intryck.

Tyvärr är det så med mammavikariat – de tar ju slut till slut. Men den erfarenhet jag har fått där har varit ovärderlig för min karriär. När jag tidigare sökte mer än tvåhundra jobb och hade 7-8 intervjuer har jag nu sökt kanske 30-40 jobb och gått på 4-5 intervjuer. Heja oddsen! Med andra ord finns det chans för den som vill ha en kommunikatör.

Norsjös kommunhemsida 76% bättre sedan 2009

October 7th, 2011 § 0 comments § permalink

Idag publicerades rapporten “Information till alla?” av SKL, en rapport om kommunernas tillgänglighet kring deras webbinformation. Undersökningen av kommunernas webbtillgänglighet gjordes för första gången 2009. Ett fantastiskt initiativ som gör att kommunerna på ett enkelt sett kan se hur tillgängliga deras webbsidor är ur informationssynpunkt. I rapporten ingår även de frågor man har försökt få svar på vilket är ett jättebra verktyg att använda när man vill förbättra sin information. På så sätt kan hemsidorna bara bli bättre! Om jag en dag får arbeta på en kommun igen vore det jättekul att få använda mig av denna källa för att förbättra informationen på webbplatser.

Sammanfattningsvis bli kommunerna bara bättre och bättre på tillgänglig information på webben. Många kommuner har gjort stora förändringar sedan tidigare år. De som “vann” som hade högst tillgänglighet på all sin information var Umeå och Örebro. En Västerbottenskommun och en kommun jag har bott i. Kul!

Jag har på eget initiativ gjort en liten analys av Norsjö kommuns situation. Om du är nyfiken kan du ladda ned den här. Vi kan titta på ett par av faktorerna, de som har blivit betydligt bättre.

För-
skola
Äldre-omsorg Individ- och familje-omsorg Handikapp-omsorg Gator, vägar och miljö Tillstånd, näringsliv m.m. Kultur och Fritid Sök-
funktion
Medelvärde
2009 33 49 8 3 46 58 56 25 38
2010 47 81 46 25 61 83 73 50 57
2011 60 79 64 67 67 83 73 50 65

I den rapport som gjordes 2009 hade Norsjö mycket låga betyg med mycket röda ploppar (vilket betyder att det saknas mycket information). Jag började arbeta på kommunen hösten 2010 så därför är det bara 2011:s siffror som jag kan ansvara för. Tyvärr utfördes undersökningen under perioden maj-juni 2011 – och kommunhemsidan som jag har varit ansvarig för lanserades 8:e juni.

Med tanke på att inga större förändringar har skett sedan 2010 betyder detta att kommunens nya hemsida (som jag har varit helt ansvarig för) inte är med i beräkningen vilket känns jättetråkigt. Jag hade verkligen sett fram emot att dyka upp på listan över vilka som förbättrat sig mest sedan 2010. Som det är nu hamnar kommuner som jag vet har usel tillgänglighet på sina webbplatser till och med högre upp än Norsjö. Men jag kan nöja mig med siffrorna att den har blivit 76% bättre sedan 2009. Om de gör om undersökningen 2012 (vilket jag verkligen hoppas att de gör!) så räknar jag med att alla ploppar kommer att vara gula och många fler kommer att vara gröna.

Just nu hade det varit jätteroligt att få arbeta på någon av kommunerna med webb. Tänk vad mycket roligt man kunde ha med den här undersökningen!

Att lansera en ny kommunwebbplats

July 16th, 2011 § 0 comments § permalink

Om det är någon som fortfarande råkar följa den här bloggen – jag lever fortfarande!

Norsjös nya vackra kommunhemsida har kommit upp nu! För en dryg månad sedan skedde lanseringen men tyvärr ingen pompa och ståt med klippta band och champagne. Även om jag verkligen tycker att den förtjänar minst en egen fest, med tanke på hur mycket arbete som är nedlagt på den och hur stor förbättring det blev. Jag och min hacker som slitit för att få den klar. Resultatet ser ni på www.norsjo.se

Det är inte bara kommunen som fått ny webbplats, det har även blivit ett nytt intranet, nya hemsidor för Norsjö gymnasium, Norsjöskolan och vår engelska sidor. Vi har även fått ett nytillskott i form av Bastuträsk skola – den andra grundskolan i vår kommun.

Att lansera en hemsida visade sig såklart inte problemfritt. Först de tekniska problemen – hemsidan kom upp tio minuter och dök sedan, vilket fortsatte under hela dagen arbetet pågick. Vi fick mejl, telefonsamtal och folk skrev på Facebook om att sidan låg nere. Och helt plötsligt morgonen efteråt fungerade allting som det skulle. Vårt nya synpunktsformulär fungerade finfint – med en knapptryckning kan nu besökarna skicka ett meddelande. Jag och webbredaktören får dessa mejl och kan lätt rätta till felen. De följande dagarna blev det lite pill med felaktiga länkar o.s.v men i huvudsak inga stora missöden.

Just nu har jag ute en enkät om nya webbplatsen i syfte att få fram hur besökarna ser på den. Denna enkät är synnerligen intressant att följde. Hälften av kommentarerna är negativa och andra hälften är superpositiva – det finns nästan ingen i mittenskiktet. En del av detta beror dock på teknisk kompetens och inte på vår hemsida. Den gamla hemsidan ligger kvar i cachen i besökarnas webbläsare vilket gör att den nya hemsidan läggs ovanpå den gamla vilket inte ser bra ut.  Och hemsidebesökarna tror att den ska se ut så. Vi har inte riktigt kommit på någon lösning för detta annat än att försöka få ut informationen om hur man åtgärdar det.

Det finns mycket kvar att göra på webbplatsen. Häromveckan fick jag en skrivelse från SKL om E-samhället, en slags riktlinjer som de tycker att alla kommuner ska anta. Jag bläddrade bara igenom dem men det vore jättekul att se kommunen ta tag i det. Arbetet med webben tar aldrig slut men dessvärre kommer jag bara vara kvar här en månad och arbeta med den. Jag hinner inte starta några nya projekt men jag hinner i alla fall fundera på vad nästa steg ska bli.

Jag har också satt igång med att söka jobb. Tio sökta jobb, två intervjuer gjorda (utan resultat) samt två ytterligare intervjuer inbokade och jag hoppas på fler. Just nu vill jag stanna i Västerbotten eller Norrbotten och utbudet är då begränsat. Det finns ett drömjobb jag har sökt och kommit igenom första urvalet – ett jobb som innebär att jag egentligen inte behöver flytta någonstans.  Tänk att få fortsätta jobba med kommunikation! Tipsa mig gärna om du vet något företag i regionen som kan behöva hjälp.

Att bygga en kommunwebbplats

March 15th, 2011 § 0 comments § permalink

Livet som informatör är sannerligen varierande och utmanande. De sista två veckorna har varit ganska sega men jag märker denna vecka att tiden inte kommer att räcka till för allt jag behöver göra. I stort sett har jag bara en stor arbetsuppgift nu, och det är det nya kommunwebben. Ett enda stort virrvarr av trådar där jag är och drar lite här och var i ett försök att reda ut hela nystanet.. Utvecklingen sker i små steg och det behöver gå fortare. Information och förankring är ett komplicerat ämne. Hur gör man för att en förhållandevis liten (men ändå stor) kommun ska kunna till sig budskap eller nyheter? Mejl och telefon i all ära men det fungerar inte tillräckligt bra.

Det största nu är det webbnätverk jag håller på att bygga upp, bestående av informationsansvariga (informationsägare) och webbredaktörer (ansvariga för att uppdatera webben). Det finns sedan tidigare ett webbredaktörsnätverk men vissa personer har bara ansvar för ett par få sidor och andra har ansvar för en större kategori. Jag försöker bygga upp en fullständig lista på webbredaktörer och en fullständig lista över vem som är ansvarig för vilken sida. Vissa av webbredaktörerna har varit naturliga för sin roll, det har bara varit att gå till dem och fråga om de vill ha samma område som förut.

I de flesta fall är det dock inte så enkelt. Jag har varit och presenterat arbetet för cheferna i ett försök att börja förankra någonstans så vi kan få in webbredaktörer och få reda på vem som äger viss information. Men det är väldigt olika hur det går efter det. Vissa avdelningar har blivit tydligt informerade och hjälpt mig oerhört i arbetet med att hitta ansvariga. Andra avdelningar har inte fyllt i ett enda namn. Jag har förståelse för att folk är upptagna men det gör mitt arbete så oerhört mycket svårare. Och mitt upp i alltihop har jag fått veta att jag om en månad tappar mitt enda riktiga stöd i webbarbetet.

Men det rullar sakta på. Jag har fått in fler personer som kan vara ansvariga men i och med det innebär det också att jag får lösare kontroll över exakt vad som händer på sidan. Det är inte längre bara upp till mig utan det är upp till andra också att de gör sitt arbete. De deadlines jag har satt upp närmar sig och jag vet inte exakt hur långt jag har kvar innan jag når målet. När min föregånare slutade trodde vi att vi skulle vara klara innan nyår men det är nu vi ser att det aldrig fanns någon chans att bli klar tills dess. Och ännu behövs ofantligt mer jobb göras.

Sociala Norsjö

February 28th, 2011 § 0 comments § permalink

Trots att Norsjö är långtifrån ett stort ställe så upphör det aldrig att förvåna mig vilka spännande människor som ryms här och att allt är så brutalt annorlunda från storstaden.

För någon helg sedan åkte jag hem till mina föräldrar. Jag dundrade in i väntsalen, uppstressad och något försenad. Där började jag prata med en äldre herre, 71 år gammal. Han frågade helt apropå om han kunde komma och hälsa på mig på jobbet någon gång. Tänkte inte mer på det, i Norrköping skulle någon lätt kunna säga så och sen glömma bort det. Men så en dag i veckan dök mannen upp på mitt jobb. Jag förstod utifrån vad han berättade att han är mycket ensam. Antagligen var han inte van vid att folk börjar prata med honom hursomhelst. Sen dök det upp någon som är nyinflyttad och inte bryr sig om gängse normer. Hursomhelst tog vi en lunch på lördag dag där vi satt och pratade. Han om sin uppväxt på landet och jag om mitt jobb och vem jag är. En 71-åring och en 25-åring – går det att vara vänner med så stora skillnader? Jag har arbetat inom vården och har sett ensamheten många äldre lider av.

Som den äventyrslystna tjej jag för tillfället är, bestämde jag mig för att gå på pub på kvällen. Jag har aldrig gått ut och festat ensam, skulle aldrig ha fått för mig att göra det i Norrköping men jag tänkte att jag måste testa mina gränser. Så jag laddade med Melodifestival, tog på mig mina rosa jeans och gick till Hotellet helt förutsättningslöst. Kanske var det de rosa jeansen som gjorde det.

Det var först lite segt, jag tog en cider och hängde vid baren. Det var knappt någon där så jag stod och pratade med bartendern. Sakta men säkert började den lilla puben med träväggar fyllas upp, utan att jag kände igen någon där. Säkert 75% killar som alla hälsade på varandra. Helt unikt att komma till ett ställe där ingen behöver presentera sig för man vet vem alla är.
MEN.
Människorna i Norsjö. Helt fantastiskt! Folk ställde sig bredvid mig och började prata, bara sådär. När jag satte mig ned för att vila benen och kunna studera människorna började två andra killar prata med mig. Efter ett tag kom ett annat gäng dit och vi var kanske sju personer som satt och snackade, skämtade och drack. Svenskar uppvuxna i Sverigen och Kurdistan. Några hade sett mig innan men jag är verkligen inte bra på ansikten. Det var som att jag inte gjort annat. Aldrig någonsin har jag känt mig så populär och välkommen som där. Och då har jag bott sex år i större städer. Jag börjar förstå att folk stannar kvar här. Folk verkar så mycket mer öppna och mindre rädda för att göra bort sig. Det är lite mer “fuck it- nu kör vi”.

Förmodligen är jag fortfarande kvar i förälskelsefasen av Norsjö. Men jag gillar det.

Högt och lågt, stort och smått

February 22nd, 2011 § 0 comments § permalink

Något som är både roligt och ibland frustrerande är att jag inte alltid vet vad jag ska jobba med när jag väl kommer till jobbet. Jag lider inte brist på arbetsuppgifter, snarare tvärtom. Uppgifterna är så pass olika till sin karaktär, både stora och små och det är inte helt enkelt att bestämma vad som är mest akut. Jag intalar mig att just bredden av uppgifter beror på att jag jobbar i en så pass liten kommun.

Just för tillfället är det ett par projekt jag arbetar med som bara tycks bli större och större. Arbetet med nya webben står lite stilla just nu och rullar inte på i den takt som jag skulle vilja. Den huvudsakliga designen är klar, informationen är upplagd med nästan ingen har tittat på den. Under tiden försöker vi hitta lösningar för småproblem med design och annat. Systemet vi använder är långtifrån bra byggt, det är krångligt att komma på hur de har gjort sidan och ofta rätt svårt att åtgärda. Dessutom har supporten vi har fått varit långtifrån tillmötesgående.

Tanken är att varje enskild sida ska ha någon ansvarig för informationen på sidan och det är vad jag försöker reda ut tillsammans med ett par andra personer. Vem vet vad? Webbredaktörerna i sin tur (de som ska ändra informationen) är ansvariga för varsitt större eller mindre område. Det finns redan idag webbredaktörer men tanken är att det ska bli ett tajtare och mer självständigt webbnätverk. Många kommer att få samma område de redan har ansvar för. Här ligger också en del av  av problematiken – på vissa håll saknas webbredaktörer helt och måste utses, förmodligen från högre instans. Det finns inget utstakat schema för hur jag ska göra så jag arbetar på flera fronter samtidigt. Lite här och lite var.

Efter lite diskussioner med en av mina arbetskamrater kom jag fram till att mitt policyarbete snarare borde innebära att skriva om vår befintliga informationspolicy än att göra en ny policy. Den behöver även byta namn till att handla om extern och intern kommunikation. Efter att ha diskuterat med andra personer på jobbet om helt andra saker har jag insett att problemet ligger djupare än så. Kommunen har en vision men vi vet inte vad den innebär konkret eller hur vi ska nå dit. Det finns inga strategier. Och strategierna måste ju vara en del av den nya policyn. Då blir det helt plötsligt ett betydligt större projekt.

De senaste dagarna har jag insett att detta direkt gör mitt jobb svårare. Bara som det faktum att vi har ett par broschyrer på gång – men vi vet inte vad vi vill ha i dem då vi inte vet vad vi vill ha ut av dem. Den ena broschyren har vi fått lägga på standby tills vi vet mer. Redan på intervjun var det prat om att det mest blir praktiskt arbete men nu börjar jag också inse hur viktigt det “mjuka” arbetet är. Men jag har i alla fall tagit upp det nu och hoppas därför vi får upp det på agendan så ett ordentligt arbete kan göras.

Att vara skeden som är med när grytan rörs om

February 14th, 2011 § 0 comments § permalink

Jag tänker rätt ofta på vilka enorma erfarenheter jag kommer ha när jag lämnar mitt tidsbestämda jobb. Mycket på kort tid. Jag hann inte ens sätta mig in i organisationen innan den nya organisationen gick igenom. Att hamna mitt uppe i stora förändringar men även att själv får vara med och genomföra stora förändringar i organisationen, det är väldigt utmanande men också spännande.

Norsjö har en ny politisk organisation vilket leder till en ny tjänstemannaorganisation. Numera finns bara en enda förvaltning och nämnderna är pensionerade och begravda. Istället är det tre utskott som styr. Allt detta skapar förändringar nedåt i organisationen.Vi vet inte längre vad vi heter – är vi avdelningar, enheter eller någonting helt annat? Hälften av mig kommer att få en ny chef – vi vet ännu inte om det blir någon som redan finns i organisationen eller om det blir någon helt ny. Till er som förvirrade – egentligen består jag av två halvtidstjänster – informatör och inflyttarservice (fast procentuppdelningen kan vi diskutera). Så det handlar mest om att följa med strömmen och försöka hitta någonting att hålla fast vid.

Sen har vi mitt eget arbete – där jag är skeden som sakta rör om i grytan. Att komma som ny och ta sig an en hel kommunhemsida är sannerligen inte enkelt. Hittills har det gått förvånansvärt bra men vi har nu börjat stöta på hinder. Vi fick en spegelwebb installerad men har nu uppnått någon slags datagräns och kan därför inte ändra någonting tills vi har diskuterat oss fram till en lösning med en leverantör som inte prioriterar oss som kunder.

Till detta har jag ambitionen att förstärka och förbättra vårt befintliga nätverk av webbredaktörer för att införa nya webben så fort som möjligt. Det blir inte helt nytt men det blir en del förändringar för de insyltade. Vilket innebär att informera, förankra och diskutera – är min lösning den smartaste? Den tekniska kunnigheten är varierande så jag har mina orosmoln – kanske faller mina planer platt? Drömmen att få hemsidan klar i februari känns långt borta, nu är jag glad om det blir färdigt innan sommaren. Min vision att föra in sociala medier i kommunen är ett annat arbete som definitivt kommer att innebär en del förändringar för kommunens del.

Jag känner mig lyckligt lottad. Som lyckades hitta jobb trots att jag sökt så länge, och lyckades hitta ett jobb som är roligt men också väldigt utmanande. Det blir så många nya tankar och erfarenheter!  Tänk att kunna skriva i cv:t allting jag är med om just nu. Jag undrar hur det ser ut på vanliga fasta informationstjänster där inte sådana här förändringar sker.

Tillgänglighet, webb (och lite poesi)

February 10th, 2011 § 0 comments § permalink

Nu när det är Kärleksvecka försöker jag på så många intressanta aktiviteter som möjligt – bara för att passa på när det händer någonting. Jag tror det är viktigt, om inte annat för att vidga sina vyer och för att inte bli komplett tokig.

I onsdags valde jag att gå på en föreläsning som hölls av Entreprenörscentrum, som hjälper egenföretagare i Västerbotten med stöd av olika slag. Presentationen av centrumet gjorde mig också sugen på att starta upp på riktigt – skaffa mig ett riktigt företagsnamn och hitta ett fint kontor i Norsjö där jag kan sitta och webbdesigna eller göra trycksaker.

Den utlovades att vara en intressant föreläsning och det var den onekligen. Lars-Göran Wadén är en man som har jobbat som telefonist, journalist och nu slutligen som föreläsare – som reser runt och pratar om tillgänglighet och hur det är att inte kunna gå. Jag har tänkt en del på webbtillgänglighetsfrågan i och med vår nya webb och jag har även en del broschyrer i ämnet. Det var dock inte så mycket fokus på det utan en hel del på den fysiska miljön. Om hur vi ser på den som har en funktionsnedsättning.

Det mest intressanta är att vi kallar människor handikappade. Ett handikapp blir det först när personen råkar in i en situation den inte kan hantera. Exempelvis om jag skulle sättas in som ekonomichef – jag skulle vara helt handikappad. Om samhället vore tillgängligt för alla så skulle det inte finnas några handikapp. Den viktigaste punkten var att kunna bli sedd för den man är, en människa precis som andra, att vill bli behandlad som alla andra. Inte att behöva gå på en särskild toalett ett gå till en speciell entré. Om man har ett funktionshinder finns en särskild toalett för det, är inte det diskriminering? Om någon hade satt en bild att bara mörkhyade fick gå på den toaletten, då hade det varit rasism och straffbart. Men funkisar har inga rättigheter på det sättet. Men en lag är på gång som kommer att göra otillgänglighet straffbart. Tragiskt att det ska behöva gå så långt.

Inne i föreställningen var det någonting som kändes bekant i hur han framförde sin föreläsning. Det var lite som en föreställning, den var väldigt scenisk och han använde sin röst mycket på ett sätt som var mycket berörande. Någonstans slog det mig att jag måste fråga om han har hållit på med scenpoesi. Vilket jag gjorde – och fick reda på att han har tävlat i Poetry Slam, bland annat Borås Open men utan några större framgångar.

- Vet du vem Ingela Wall är? undrar han.
- Ja! Vi har turnerat med henne och Emil Jensen med vår  skrivarklass.
- Hon gick i min skrivarklass i Gävle.
Världen visade sig vara otroligt liten, en slammare i Norsjö! Det var trevligt att kunna prata om mitt intresse med nån som vet vad det innebär. Dessutom en slammare som känner samma människor som en själv. Detta tillsammans med Nyfiket i måndags gjorde mig väldigt sugen på att ge mig in i SM. Inte för att jag har någon egentlig chans men i alla fall för att få uppträda med poesi på scen. Någonting jag saknar med det lilla Norsjö!