Idag tog jag itu med någonting som jag borde ha gjort för länge sedan men bara skjutit upp för att bara tanken på det kändes jobbigt. I och med att jobbsökandet inte direkt rör sig framåt insåg jag att jag måste göra någonting annorlunda och det var då tanken dök upp. Att jag borde ringa upp till de företag där jag har sökt jobb och där jag inte ännu har skickat in ansökan.
Första steget blev alltså att ringa till ett jobb jag hade sökt för att ta reda på hur deras process i anställandet gick. Såklart hade de tagit ut fem stycken till intervju men jag passade ändå på att fråga och kom fram till att de som gick vidare hade antingen jobbat som journalister, informatörer eller liknande och var någonstans i 30-40-årsåldern. Arbetsgivaren hade gått efter egenskaperna men det var uppenbart att erfarenhet också var en stor faktor. Av det drog jag slutsatsen att de ville ha någon som fort kunde hoppa in i rollen och inte hade så stor uppstartssträcka. Så även om jag hade skrivit en bra ansökan hade jag i alla fall ingen chans – men jag kan inte få erfarenhet förrän jag får något arbete.
Samtal nummer två blev till ett jobb jag funderar på att söka men som verkade lite flummigt beskrivet, för att ta reda på exakt vad jobbet gick ut på, vad de letar efter för person o.s.v. Det blev lite mer konkret men inte mycket mer. Där fick jag poängterat att det var personliga egenskaper de mest gick efter, de ville ha någon social och utåtriktad läste jag mellan raderna. Eftersom det ändå är i Linköping tänker jag nog söka.
Efteråt konstaterade jag att jag inte förstod från första början varför jag hade varit så orolig. Det kändes inte alls särskilt jobbigt att ringa, mest spännande att höra vad de hade att säga. Med det har jag kommit fram till en ny taktik – jag har blivit betydligt petigare med vilka jobb jag söker, jobb där jag är uppenbarligen underkvalificerad går bort. Eftersom jag söker färre jobb kan jag också ta mig mer tid att undersöka och skriva ansökan.
Det blir lätt att jag tänker att ”det finns alltid någon med mer erfarenhet” och det gör det ju faktiskt. Min nästa utmaning är att försöka hitta företag dit jag kan skicka spontanansökningar. Med tanke på vilket brett fält jag kan tänka mig att arbeta inom är detta väldigt svårt. Bara i Norrköping finns hur många reklam/marknadsföringsföretag som helst.j